Jag kommer att bli trebarnsmamma. Och vara 25 år.
Jag kommer dessutom ha en tonåring hemma när jag fyller 30. Risken att bli farmor innan 40 är inte helt osannolik.

Inte konstigt att man får åldersnoja. Inte ett dugg konstigt.

*grinar en skvätt*

Har haft rejäl huvudvärk i 3 dagar nu. Det är inte så illa att jag tror att det är graviditetsrelaterat, utan tror det handlar om för lite frisk luft och för mycket spänning helt enkelt. Men likväl.

Det är jobbigt och min kapacitet är nedsatt till 25% ungefär. Jag har fan ingen som helst ork. Har lust att ligga under täcket ett par veckor, skicka iväg familjen över helgen så jag kan storstäda i lugn och ro och njuta av tysnaden.

Sitter samtidigt och är i hemlighet lite ledsen över min födelsedag. Fan, fyller ju ändå 25. Hade verkligen velat ha en riktig fest, för en gångs skull. Har senast firat när jag fyllde 19 tror jag, och de som minns vet att det inte blev helt lyckat.

Nu ska jag poppa ytterligare en alvedon och hoppas på verkan.

Heppåre.

Önskar från djupet av mitt hjärta att vi kan hoppa över 6-7-årsåldern med Caesar och Bebis. För det är den mest energi- och tålamodskrävande åldern hittills. En tonåring är lättare att resonera med. Inbillar jag mig åtminstone.

Lägg sedan till att Ramses varit hemma sjuk typ varannan vecka sedan vårterminen började och har knappt lekt med några kompisar - så tro mig när jag säger att mitt tålamod börjar tryta. Anstränger mig till den grad att jag har spänningshuvudvärk, jag gör verkligen mitt yttersta för att inte tappa tålamodet. Men nej, Ramses verkar inte riktigt förstå det. Eller så skiter han i det. Det sistnämnda känns troligast.

Oj vad jag ska skratta gott när han kommer som tonåring och ber om pengar. Då jävlar, då jävlar ska ungen få betala tillbaka i kroppsarbete.

Jag har redan en lång lista på sysslor. Just wait and see.

Det är ju helt normalt att bli vrålhungrig ungefär en timme efter läggdags. Visst?

Jamen då går vi upp och fixar en mackjävel då.

Vi hejade på Salem här hemma, mest för att han är Bolibompa-Nassims bror. Och för att jag tyckte att han hade bäst låt.

Fick ett ryck och ville ut och shoppa. Ramses är sjuk - igen - Johan ville mest skrota hemma och jag tyckte att jag behövde allmän semester i några timmar. Fick såklart, alldeles obefogat, dåligt samvete så fort jag skulle ut genom dörren. Herregud, jag kan väl inte åka hemifrån själv?

Nåväl. Slängde mig i bilen och plockade upp Disa från Södertälje på vägen till Kungens Kurva. Slank in på Ikea och handlade lite diverse, mest för skoj. Kunde handlat mer om jag bara orkat bära. Vi passade på att ta en fika också, bebisen skrek efter chokladmousse och semla. Gott var det och inte ett uns av dåligt samvete hade jag heller.

Bestämde mig därefter för att springa över till Media Markt och sondera bland Xboxarna. Ramses och Johan har unisont tjatat om en 360 sen i somras någon gång, och jag har totalt motsatt mig det då vi har datorer, PS2, och Ramses' DS(och en 8-bit Nintendo som är undanstuvad just nu). Har tyckt att det har varit ett fullständigt onödigt utlägg helt enkelt.
However, bestämde mig tillslut att överraska grabbarna och köpte med mig en jäkel hem, en Xbox 360 Elite.
Mamma kan också vara rolig ibland. ;)

Jag kan hursom hälsa hejdå till teven och karlarna för ett tag framöver.

Foglossningen ja. Vilket jävla påhitt.
Jag höll bokstavligen på att börja gråta av smärta när jag skulle bära upp 11 kg Caesar och skötväskan upp för 54 fuckingjävlakuktrappsteg. Och hade ont och var stel och haltade omkring resen av kvällen. Jag som hoppades att jag skulle skonas den här gången då hela graviditeten i sig varit ganska skonsam hittills. Men nej då. Vad är väl en graviditet utan foglossning och ischiasvärk? Sammandragningar har jag också en hel del, haft sen v10 ungefär.
Men det är väl som det ska.

På måndag är det jag som ringer barnmorskan och gnäller och vill ha en TENS.

Bara 23 veckor kvar.

Tack för det, televerket.

Jag är nu i det stadiet i graviditeten då magen känns uppsvälld som en ballong och det känns som att man är konstant förstoppad. Ungefär.

Bra. Då vet alla hur jag känner mig ca fyra veckor framåt.

/vill att tiden ska gå fort.

Vägverket vädjar till bilister och vill att ingen ska vara ute på vägarna.
Frågan är; hur många arbetsgivare skulle ta det som giltig orsak till frånvaro?

Okej, vem har jag missat att ge det nya lösenordet till bilddagboken?
Det strulade förut och jag fick byta lösen, och nån har jag glömt. Jag lovar, det är högst opersonligt och beror på att jag är glad att jag kommer ihåg att ta på mig byxor innan jag går ut om morgnarna.

Så, säg till lixx.

Majs- och spenatplättar med feta- och kesoröra, ca 12-16 st (2 vuxenportioner)


plättar

2 dl fryst majs
1-1½ dl hackad, fryst spenat (typ 8 "bitar")
1 dl mjölk
1dl vetemjöl (vill man ha lite extra fibrer kan man pilla i någon matsked grahamsmjöl)
3 ägg
smör till stekning

feta- och kesoröra

ca 50g fetaost (eller mer om du vill)
1 dl keso (eller mer om du vill)
en skvätt creme fraiche/naturell yoghurt/fil/mjölk (för att binda ihop allt)
krydda efter smak; chili, vitlök, franska örter, lime eller vad man nu gillar.


1. Koka majsen och spenaten två-tre minuter så att de tinar ordentligt, häll av vattnet. Mixa till slät massa eller mosa lite med gaffel om du vill ha mer tuggmotstånd.

2. Vispa ihop mjölk, ägg (ett i taget) och mjöl och blanda med majsen och spenaten. Låt svälla en stund medan du rör ihop feta- och kesoröran.

3. Mixa eller mosa ihop alla ingredienser, krydda efter smak (jag tog lite chili och vitpeppar, fetaosten är salt nog i sig).

4. Stek plättarna i smör i plättlagg på medelhög värme.


Jag gjorde en tomatsallad med kikärtor i som kompletterande proteinkälla, allt passade sjukt bra ihop.

Hur klär man en nyfödd mitt i stekhet sommar? För inte kan de vara nakna heller?
Båda mina ungar är ju födda mitt i smällkall vinter och har blivit påbylsade som sjutton. Men hur gör man när det är tvärtom?

Hjälp en ovetande.

I fredags fyllde vår Caesar 1 år. Jag/vi har nog fortfarande inte riktigt smält det.
Nu är han ett helt år, vi har haft honom i ETT ÅR. Samtidigt har jag svårt att minnas hur det var när han inte fanns. Eller hur det var innan han lärde sig att krypa. Eller hur det var innan han lärde sig att äta riktig mat.
Eller att han knappt hade hår för 5 månader sen. Eller att han var tandlös ett halvår sen. Eller att han var en minibebis som drunknade nästan i stl 56.

Nej. Han är baskemig ett barn nu. Vår lilla ettåring. Som ska bli storebror om ett halvår till.

Vad hände?

Den här burka-debatten driver mig till gränsen av vansinne. Hur svårt ska det vara?
Jag kan inte för mitt liv förstå varför personer i någon form av offentliga serviceyrken skulle bära något som täcker ansiktet - dvs all vårdpersonal, barnskötare, busschaufförer, servitriser eller kassörskor på Ica?
Jag kan däremot tycka att det är helt i sin ordning att bära hijab, dvs slöja som döljer hår och hals eller turban som många män bär. Why not? de är väl lika mycket huvudbonad som hatt eller keps.

Men burka och niqab kan jag inte riktigt förstå varför det skulle vara något som vi ska "tolerera", när det inte finns någon annan vettig (förutom sk religiös) grund till nyttjandet. Vill man ha det kan man ha det på fritiden.

Såg en niqab-bärande muslimsk kvinna sitta och beklaga sig på kvällsnyheterna. Hon var uppvuxen i Sverige och tyckte att det var fruktansvärt att hon inte skulle få bära sin slöja, för att ingen tvingade minsann henne till det. Hon ville bära slöja själv. Men i nästa andetag menade hon att ett förbud skulle medföra att de muslimska kvinnorna skulle bli fångar och tvingas stanna inomhus.

Om ingen tvingar henne att bära heltäckande slöja, vem tvingar då henne att stanna inomhus?

Jag är uppvuxen med många religioner omkring mig och har haft muslimer av många olika grader i kompiskretsen jämt. Men ingen av dem har velat bära slöja som täcker ansiktet av den enkla anledningen att så gör man inte här. De har varit helt på det klara med att lite får man faktiskt anpassa sig, med tanke på att man inte bor i ett muslimskt land. Speciellt i sitt yrkesliv.

Som sagt. Bär burka bäst du vill men jag vill då fan inte att en burkaklädd person tar hand om mina barn eller serverar mig mat.

Sedan kan vi tänka på den medicinska aspekten. Då dessa kvinnor är heltäckta och (oftast) mörkare i huden av natur, så har de svårare att tillgodogöra sig D-vitamin av solen. Vad blir följderna av det? Vad blir de långsiktiga vårdkostnaderna för det? Har någon öht slängt in den tanken i debatten?

För er som missat "Landet Brunsås" på Svt2 de senaste två onsdagarna bör omedelbart klicka in sig på svtplay och kolla. Bortse från att Erik Haag är en självgod jävla mupp med överdriven låtsasslang och lyssna till alla fakta.

Vill ni fortfarande köpa Findus/Dafgårds färdigrätter och servera familjen efter det, så vet jag inte vad jag ska säga längre.

Och när jag ändå är igång tänkte jag bjuda på ett recept som är en av min fars paradrätter och som jag ätit till förbannelse under min uppväxt och än ibland kan drömma om. Så sjukt enkelt och så sjukt gott, t o m Caesar glufsade i sig som om det inte fanns någon morgondag. Observera att det är minimalt med diska och kräver ingen som helst hackning. Here it goes:

Köttfärssås Finnestyle med farsans twist, 4 pers:

400 g nöt- eller blandfärs

50 g smör (+ smör att steka i)
½ dl vetemjöl (ev lite extra)
2½ dl vatten
2½ dl matlagningsgrädde
sojasås
worchestershiresås (eller vad fan man nu har som liknar skiten)
lökpulver
köttfärskrydda
smörgåsgurka, ett par dl

serveras med valfri mängd kokt potatis

1. Hetta upp en stekpanna (traktörpanna är ännu bättre) och smält en smörklick i.
Häv ner färsen och bryn den ordentligt. Krydda med lökpulver och köttfärskrydda - INTE salt(sojasåsen och smörgåsgurkan är salt nog)!

2. Häll över färsen i en kastrull/serveringsskål/bunke och glöm bort den en stund.

3. Ställ stekpannan tillbaka på plattan och smält ner 50 g smör i den. Häll på mjölet och rör ihop den (lättast med visp), låt redningen bränna aningen. Häll på all vätska medan du vispar/rör om ordentligt. Låt såsen bubbla och häll i sojasås och worchestershiresås efter smak (tycker du att såsen har tråkig färg kan man spilla i lite Colloritsoja också).

4. Rör runt lite och låt såsen bubbla (ej koka) ett par minuter medan du klipper sönder smörgåsgurka i halvor/kvart/så stora bitar du vill ha/skit i det om du vill ha hela och häll ner allt över den stekta färsen. Blanda.

5. När potatisen är kokt, bör man mosa ett par stycken på tallriken och blanda runt med såsen ordentligt så att det ser ut som riktig barnmat. Smakar garanterat allra bäst då! Gurkorna kommer som små trevliga överraskningar i varannan tugga och passar urbra till.

Tips: Låt några broccolibuketter koka sista 5 minuterna med potatisarna så har du lite grönt till också, eller råriv några morötter.